Innehåll taggat med EU-valet

  • Toivo Sjörén: Valveckan i EU-valet blev dramatiskt i våra mätningar

    Kategori: Toivo Sjörén analys

     Valveckan i EU-valet blev dramatisk i våra mätningar. Vi hittar stora förändringar under onsdagen och torsdagen. Det är då som Moderaterna tappar sina väljare. På måndag/tisdag har de fortfarande 19,8 procent men under de två mätdagarna onsdag/ torsdag sjunker de ned till 13,6 procent.  Det är då väljarna slutligt börjar bestämma sig och det är då man tappar kopplingen till hur man röstar i det vanliga valet. Från Valun vet vi att endast 55 procent av de som uppgav M i riksdagsvalet röstade för M i EU-valet. I våra valdeltagandemätningar redovisade vi också att endast 50 procent av Moderaternas sympatisörer tänkte gå och rösta. Hur det slutliga utfallet blev av valdeltagande för olika partier kommer vi att få veta nästa vecka. 

    I vår mätning hade vi bara med en av dessa sista dagar på grund av att den skulle publiceras i SvD. Socialdemokraterna visar också på motsvarande nedgångar. Socialdemokraterna ligger dock något för högt i våra mätningar onsdag/torsdag jämfört med valresultatet men många väljare bestämde sig fredag/lördag och på valdagen.

    Det finns därför skäl att poängtera att vi visar tidsbilder eller ett tvärsnitt av väljaropinionen när vi mäter. Inte hur det skall bli. Partier kan göra rätt eller fel under de sista dagarna. Vi skulle behöva mäta ända fram till väljarnas valbeslut men det är i praktiken omöjligt. 

    De största rörelserna under sista veckan sker mellan partier som ligger nära varandra. Därför flyttas inte förhållandet mellan rödgröna och allianspartier så mycket.

    Den senaste mätningen som vi gjorde innan valet hittar du här. Ytterligare analyser av resulatet i EU-valet hittar du här.

    Toivo Sjörén - Opinionschef, TNS Sifo

  • EU-valets preliminära valresultat

    Kategori: Europaparlamentsval

    Nära nog alla röster är räknade. Valresultatet för 2014 års Europaparlamentsval visar att MP, FI och SD är de stora vinnarna medan Moderaterna har haft ett tufft val. Valdeltagandet har ökat sedan 2009.

    Nedan ser du de preliminära valresultaten med siffror från Valmyndigheten. Du kan läsa mer om EU-valet i Toivo Sjöréns analys.

  • Toivo Sjörén: Ett spännande EU-val med stora förändringar

    Kategori: Toivo Sjörén analys

    Sena valbeslut och stora skillnader i valdeltagande mellan olika grupper är trender som präglar årets EU-val. 

    EU-valet blev mycket spännande på slutet med stora förändringar. 

    Vi kan se två generella trender när det gäller väljarnas beteende. Den ena är att valbeslutet blir mycket sena. Många beslut fattas efter det vi slutat mäta opinionen på onsdagen. Många bestämde sig dessutom på själva valdagen för vilket parti man skulle rösta på.

    Den andra är att skillnaden i valdetagande mellan olika grupper är mycket stora. Det som kanske också förvånar är att Moderaterna haft svårast att få ut sina vanliga väljare att rösta, inte bara på Moderaterna utan också överhuvudtaget. Vänsterpartiet har jämte Folkpartiet varit det parti som haft den största röstviljan. Även Miljöpartiets väljare har en högre röstvilja än genomsnittsväljaren.

    Mobilisering oerhört viktigt i ett val där endast hälften röstar

    En förvånande resa är också att Sverigedemokraterna lyckats så väl med sin mobilisering . I början av EU-valkampanjen var det deras väljare som visade lägst röstvilja. Mobilisering är med andra ord oerhört viktigt i ett val där endast hälften av väljarna röstar. Väljarna skall inte bara välja parti utan och välja om de skall rösta överhuvudtaget. Själva röstbeslutet behöver dock inte ha med att göra om man är slö eller inte, utan det kan också var ett medvetet beslut. Det kan vara ett sätt att protestera mot det parti man brukar rösta på. Man kan tycka att partiet inte driver frågor på det sätt som man själv tycker är bra. Samtidigt tycker man inte bättre om något annat parti och då avstår man från att rösta. I EU-valet handlar det också om att många väljare har svårt att se någon skillnad på partierna och därför inte tycker att det är lönt att gå till valbåset. Att många inte ser skillnaderna mellan partierna gynnar de som driver få frågor. På så sätt kan man tränga igen och bli tydlig.

    Man kan också lägga till en sak. Det värsta man kan råka ut för är att inte bli uppmärksammad alls. Piratpartiet fick väldigt lite uppmärksamhet  och det gick heller inte så bra.

    MP mest intressant i rörelser mellan partier

    Tittar man på rörelser mellan partierna tror jag den mest intressanta är den roll som Miljöpartiet spelar. De tar både väljare från Moderaterna och Socialdemokraterna. Vi har sedan tidigare i våra årliga mätningar sett att just Miljöpartiet har haft stor potential att ta väljare från S men även från M. Det kanske inte syns direkt i EU-valets resultat eftersom S bevarade sina siffror från förra valet men väl i jämförelse med sina vanliga riksdagsvalssiffror. Moderaterna har också en tydlig ström till MP samtidigt som FI kan ta väljarna från MP.

    Den stora strömmen på slutet har dock inte gått från ett alliansparti till MP utan från Moderaterna till ett annat alliansparti. Störst påverkan för Moderaterna har dock M-väljarnas dåliga röstvilja haft. 

    Det preliminära valresultatet hittar du här.

    Toivo Sjörén - Opinionschef

  • EU-valet: Senaste väljarbarometern

    Kategori: Europaparlamentsval

    Senaste väljarbarometern inför Europaparlamentsvalet visar framgångar för Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna.

    Sifo:s senaste mätning som publicerats i SvD visar att FI och Sd når stora framgångar om valresultatet följer den senaste väljarbarometern. FI får i den senaste mätningen 4,3 procent som därmed skulle innebära ett mandat. Sd når 8,6 procent vilket i sin tur skulle ge dem två mandat. 

    Socialdemokraterna och Moderaterna backar från februarimätningens resultat. I februari nådde Socialdemokraterna 32 procent att jämföra med senaste mätningens 28 procent. Moderaterna går från 21,6 procent till 18,1 procent i senaste mätningen. 

    MP når 12,5 procent och V 6,6 procent. Folkpartiet får 8,8 procent och Centerpartiet 5,3 procent enligt den senaste mätningen.

    I denna mätning når Piratpartiet 2,2 procent och skulle därmed åka ut om det vore val idag.

    Mätningen genomfördes 19-21 maj. Totalt har 1691 personer slumpmässigt valts ut och intervjuats per telefon. 34 % valde att inte uppge något parti.

  • EU-valet: Röstviljan ökar

    Kategori: Europaparlamentsval

    Med en dryg vecka kvar till Europaparlamentsvalet ökar röstviljan. 52 procent av svenskarna uppger att de säkert ska, eller redan har röstat visar en färsk undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Europaportalen.

     Markant ökning av röstvilja

    De som uppgett att de helt säkert ska rösta, eller redan har röstat, har sedan senaste mätningen för en månad sedan ökat från 35 till 52 procent. De som svarat att de troligen ska rösta har samtidigt minskat från 32 till 22 procent. Med andra ord tycks fler har tagit beslutet att ta sig till vallokalerna och rösta i EU-valet, om de inte redan gjort det. I mätningen som gjordes den 4 februari uppgav 50 procent att de troligen eller säkert tänkt rösta i det kommande EU-valet. I den senaste mätningen är samma andel 74 procent. Då är även de som har förtidsröstat inräknade. 

    Tveksamheten minskar

    De som uppgett att de är tveksamma eller inte vet om de tänker rösta utgör 2 procent i den senaste mätningen. En förändring som tyder på att tveksamheten minskar. I den senaste mätningen i april var andelen tveksamma 3 procent och den 27 februari visade resultatet att 7 procent svarade tveksam/vet ej.

    Var fjärde tänker inte rösta

    Andelen som uppger att de inte eller antagligen inte tänker rösta i EU-valet den 25 maj är 24 procent. Från förra mätningen har andelen som svarat att de inte tänker rösta minskat med 3 procentenheter. De som svarat att de antagligen inte ska rösta har minskat med 5 procentenheter.

    Undersökningen har genomförts per telefon. Totalt har 1320 väljare över 18 år slumpmässigt valts ut oh fått svara på "Hur troligt är det att du kommer att rösta i årets Europaparlamentsval?".

  • Ukraina dominerar i politiska toppnyheter om EU

    Kategori: PR Research analys

    EU i politiska toppnyheter – Ukraina dominerar

    Den politiskt intresserade har möjlighet att uppfatta EU i var femte politiska toppnyhet under perioden 13 jan – 6 maj. Andelen av totalen har växt med Ukraina-krisen och intresset för valet till Europaparlamentet. På grund av Ukraina har EU troligen också varit mer påtagligt än vanligt för många svenska mediekonsumenter.

    Knappt hälften handlar om Ukraina (45%). Ungefär 30% handlar endera om praktikaliteter inför EU-valet eller det som skulle kunna kallas politiskt spel, en blandning av information om hur EU fungerar, vem som ställer upp i EU-valet och annan publicitet inför EU-valet.

    Återstår gör en fjärdedel av publiciteten som lyfter fram övriga sakfrågor.

    De övriga sakfrågor som i någon mån sticker ut från mängden under perioden är frågor om försvars- och säkerhetspolitik, som förvisso också härrör från Ukraina-krisen, samt frågor om integration och flyktingar. Såväl EUs yttre gräns som utmaningen med fattiga romer hamnar inom ramen för den kategorin. Det är dock viktigt att betona att inte heller dessa frågor har haft ett särdeles högt tryck i mediebilden.

    Under den här korta perioden väljer således medierna att lyfta fram den utrikespolitiska aspekten av EU och hur EU-demokratin fungerar. Frågan är om Ukraina har trängt undan annan EU-publicitet eller om EU annars i ännu mindre utsträckning varit i fokus? Oavsett, den utrikespolitiska aspekten av EU är under perioden tydlig. Den som önskar en mer nära koppling till andra politiska sakfrågor får under den här perioden leta på andra ställen än bland toppnyheter.

    Jonathan Wennö - Konsultschef PR Research, TNS Sifo.

     

    Undersökningen är en del av ett större projekt där TNS Sifo under valåret 2014 kommer följa politiken i mediebilder, sociala medier och reklamssatsningar i avsikt att undersöka hur olika kommunikationsinitiativ påverkar opinionen och i slutändan valresultatet (riksdagsvalet). I medieundersökningen ingår endast toppnyheter med politisk bäring i sex nyhetsledande medier, DN, Svd, GP, Aftonbladet, SR Ekot (16:45) och Rapport (19:30). Totalt har TNS Sifo analyserat 643 toppnyheter under perioden 13 januari - 6 maj. 133 av dessa nämner EU. Med toppnyheter menar vi nyheter som nämner politiska partier på förstasidan i print och som puffas för i etersändningarna. EU-nyheter som är medtagna i studien har på ett eller annat sätt nämnt EU i inslaget/artikeln. EU som sådant, eller dess ansvarsområden behöver inte ha varit i fokus.

  • Miljön är viktigaste EU-frågan enligt väljarna

    Kategori: Europaparlamentsval

    Miljö- och klimatfrågor tycker flest svenskar är den viktigaste EU-frågan. Därefter kommer arbetslöshetsbekämpning och att lösa den ekonomiska krisen.

    Flest tycker att miljö och klimat är viktigast

    På uppdrag av Europaportalen har Sifo undersökt vilken fråga som svenskarna anser vara den viktigaste framtidsfrågan för EU. Den viktigaste frågan enligt 41 procent av väljarna är miljö och klimat. Oavsett partisympati visar sig väljarna tycka att miljö- och klimatfrågor är viktigare än andra frågor. Miljöpartiets egna väljare är klart överrepresenterade med 74 procent som anser miljö och klimat vara viktigast. Endast bland Sverigedemokraternas sympatisörer hamnar en annan fråga i topp som den viktigaste; arbetslöshetsbekämpning. 

    Arbetslöshetsbekämpning

    På andra plats kommer arbetslöshetsbekämpning som var fjärde svensk anser vara den viktigaste framtidsfrågan. Rödgröna väljare tycker i större utsträckning än de borgerliga väljarna att arbetslöshetsbekämpning, liksom miljö och klimat är absolut viktigast inom EU. 

    Att lösa den ekonomiska krisen

    Alliansens väljare är överrepresenterade bland de som anser att den viktigaste EU-frågan är att lösa den ekonomiska krisen. Alliansens väljare stöttar också i större utsträckning säkerheten i Europa och frihandelsavtalet mellan EU och USA som de viktigaste frågorna.

    Undersökningen genomfördes mellan den 16-23 april per telefon. 1000 personer har intervjuats, urvalet är slumpmässigt och riksrepresentativt. Frågan att besvara var "Vilken av följande frågor tycker du är den viktigaste framtidsfrågan för EU?". Respondenterna gavs sex stycken fasta svaralternativ.

  • Svenskarna positiva till frihandelsavtal mellan EU och USA

    Kategori: Europaparlamentsval

    Europaportalen har uppdragit åt Sifo att ta reda på hur svenskarna ställer sig till ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Resultatet visar att mer än 60% av den svenska befolkningen är positivt inställda.

    Förhandlingarna mellan EU och USA om ett frihandelsavtal är en fråga som har stor relevans inför det annalkande Europaparlamentsvalet. Under nästa mandatperiod förväntas man i Europaparlamentet ta ställning till ett färdigt avtal.

    Svenskarna positiva till förhandlingar med USA

    I en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Europaportalen visas att det är fler svenskar som har en positiv än en negativ inställning till ett frihandelsavtal mellan EU och USA. På frågan om man tycker att EU ska försöka förhandla fram ett frihandelsavtal med USA för att underlätta handeln svarar 61% ja. 20% svarar nej och 19% vet ej.

    Män mer positiva

    Män är överrepresenterade bland de som har en positiv inställning. Bland män är det 70% som ställer sig positiva till ett frihandelsavtal vilket är en större andel jämfört med kvinnor som i större utsträckning ställer sig tveksamma. Bland Moderaternas sympatisörer är 69% positivt inställda, vilket bara är en procentandel mer än de som är positivt inställda bland Socialdemokraternas sympatisörer.

    Mp- och V-sympatisörer inte lika positiva

    Bland Miljöpartiets och Vänsterpartiets sympatisörer indikerar resultatet ett motstånd. Dessa partiers sympatisörer är de enda där andelen negativa och tveksamma är större än andelen positivt inställda.

    Undersökningen genomfördes per telefon där frågorna ställts till ett riksrepresentativt och slumpmässigt urval. Totalt har 1000 intervjuer genomförts under perioden 16-23 april. Frågan som ställdes var: "Tycker du att EU skall försöka förhandla fram ett frihandelsavtal med USA för att underlätta handeln mellan USA och Europa?".

     

  • Endast en av tio känner sig väl informerade inför EU-valet

    Kategori: Europaparlamentsval

     

    Var tredje svensk uppger att de har diskuterat EU-frågor någon gång under de senaste två veckorna. Majoriteten anser att de vet för lite om partiernas politiska program inför det kommande EU-valet.

    Få känner till partiernas politiska program

    På uppdrag av Europaportalen har Sifo undersökt hur väl svenskarna känner till vilka politiska program och förslag som partierna går till val på i Europaparlamentsvalet om tre veckor. 85% uppger att de inte så väl eller inte alls känner till partiernas politiska program. En av tio tycker sig vara väl eller mycket väl informerad.

    Rödgröna väljare diskuterar mer

    En av tre svenskar uppger att de har diskuterat EU-frågor någon gång under de senaste två veckorna. Av de som diskuterar EU-frågor utgörs 29% av Alliansens sympatisörer och 37% av rödgröna sympatisörer.  Bland Vänsterpartiets väljare har mer än hälften diskuterat EU-frågor under de senaste två veckorna.

    Ukraina och miljö diskuteras mest

    Främst är det Ukraina-krisen som diskuteras. Var tredje av de som uppger att de diskuterat EU-frågor senaste två veckorna säger att de diskuterat krisen i Ukraina. Därefter kommer miljö- och klimatfrågor.  Andelen som uppger att de diskuterar Europaparlamentsvalet då de pratar EU är endast 6%. 


    Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 16-23 april. Totalt har 1000  slumpmässigt valda personer besvarat frågorna ”I maj är det val till Europaparlamentet. Hur väl känner du till vilka politiska program och förslag som partierna går till val på inför valet till Europaparlamentet?” och ”Har du själv diskuterat EU-frågor under de senaste 14 dagarna?” .