Innehåll taggat med sakfrågor

  • Globalisering, invandring, brott och straff

    Kategori: Sakfråga

    I en ny undersökning från Sifo ställdes ett antal olika frågor som globalisering, invandring, brott och straff. Undersökningen visar att 3 av 4 (75%) inte tycker att Sverige bör förbjuda medborgare från vissa länder att resa in i Sverige. Totalt 12 procent tycker att Sverige bör förbjuda medborgare medan 13 procent är tveksamma eller inte vet. 3 av 5 (61%) anser att globalisering i huvudsak är positivt medan 1 av 5 (19%) varken tycker att det är positivt eller negativt. Endast 9 procent menar att de tycker att globalisering är negativt. Angående om man tror att brottsligheten i Sverige ökar eller minskar svarar majoriteten (57%) att den ökar. Totalt 29 procent tror att den varken ökar eller minskar medan 9 procent tror att den minskar. Vidare fick respondenterna svara på om de tycker att Sverige bör införa hårdare straff för brottslingar eller inte jämfört med idag. Hela 70 procent uppger att de tycker att Sverige bör införa hårdare straff, 15 procent tycker inte det medan 15 procent är tveksamma. På frågan om det finns något straff eller brott som bör bestraffas med dödsstraff menar 71 procent att de inte tycker det. Nära 1 av 5 (18%) tycker dock att det finns något eller några brott som bör beläggas med dödsstraff. Ett påstående handlade om ifall invandring leder till ökad brottslighet. Varannan (52%) stämmer in i påståendet i någon grad (stämmer ganska bra + mycket bra). Totalt 38 procent anser att påståendet stämmer dåligt (ganska + mycket dåligt). Det sista påståendet handlade om ifall invandring leder till att fler arbetar i Sverige. Totalt 3 av 5 (60%) anser att påståendet stämmer bra i någon grad (ganska + mycket bra) samtidigt som 28 procent tycker att påståendet stämmer dåligt (ganska + mycket dåligt).

     

    Följande undersökning bygger på 1039 webbintervjuer under perioden 30 januari-1:a februari med ett riksrepresentativt urval.

  • Inreseförbud, karriärspolitiker, Stockholmsfixering och invandring

    Kategori: Sakfråga

    Sifo har på uppdrag av Svenska Dagbladet genomfört en undersökning där frågor om bland annat inreseförbud, politiker och invandring ställts. På den första frågan angående om Sverige i syfte att förebygga terrorattacker bör förbjuda medborgare från vissa länder att resa in i Sverige uppgav 2 av 3 (65%) att de inte tycket det. Nära 1 av 5 (18%) menar att de tycker att Sverige bör förbjuda medborgare från vissa länder att resa in i Sverige i förebyggande syfte, 17 procent är tveksamma eller vet inte. 2 av 5 (41%) tror att de ledande politikerna i huvudsak arbetar för folkets bästa, en lika hög andel tror dock att politikerna arbetar för sina egna intressen. Totalt 18 procent är tveksamma eller vet inte för vem våra ledande politiker i huvudsak arbetar för. Vidare anser nära 1 av 3 (30%) att de ledande politikerna absolut gynnar Stockholm och större städer på bekostnad av resten av landet. Något färre än hälften (48%) tror att politikerna i någon grad gynnar Stockholm och större städer på bekostnad av resten av ladet. Totalt uppger 11 procent att de inte tror att politiker gynnar större städer, en lika hög andel är tveksamma. Ett påstående om ifall invandring stärker Sverige ekonomi ställdes, på detta påstående instämde hälften (49%) av respondenterna i någon grad (stämmer ganska + mycket bra). 2 av 5 (39%) ansåg att påståendet stämmer dåligt (stämmer ganska + mycket dåligt). På ett påstående om ifall invandring tar resurser från välfärden ansåg 50 procent att det stämde i någon grad (stämmer ganska + mycket bra) samtidigt som 40 procent tyckte att det stämde ganska eller mycket dåligt. Vidare fick respondenterna ett påstående om ifall invandring är en viktig orsak till de svaga svenska skolresultaten, där 44 procent ansåg att det stämde i någon grad. En lika hög andel som i någon grad ansåg att detta påstående stämde, tyckte också att påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt.  

    Följande undersökning beställdes av Svenska Dagbladet och publicerades i tidningen 5 februari 2017. Den bygger på 1039 webbintervjuer under perioden 30 januari-1:a februari med ett riksrepresentativt urval.

  • Nöjda miljöpartister

    Kategori: Sakfråga

    Missnöjet ökar något jämfört med 2015 från ett genomsnittligt missnöje på 50 till 54 procent. Däremot minskar den negativa framtidsbedömningen något. Så vi har något större hopp om framtiden samtidigt som vi blir mer negativa till hur det fungerar idag.

    De mest negativa är SD-väljare som har ett genomsnittligt index på hela 71,6 procent. Mest nöjda är Miljöpartiets väljare som endast har värdet 33,5 procent genomsnittligt missnöje. Socialdemokraterna är något mer missnöjda med ett indexvärde på 41,5 procent men fortfarande på den positiva sidan av indexet. Vänsterpartiet tar ett skutt upp i indexet och hamnar på 50,6. KD-väljarna har värdet 64,7 och M något lägre på 58,9.

  • Rädsla för förseningar- många väljer bort tåget

    Kategori: Sakfråga

    En av tre väljer att inte resa med tåg på grund av rädsla för förseningar. Denna siffra skiljer sig knappt från de mätningar som gjordes 2012. Högutbildade tenderar främst att välja bort tåget. 40 procent av dessa har någon gång valt bort tåg som reselaternativ på grund av rädsla för förseningar. Motsvanade andel för de som har grundskola som högst avslutad utbildning är 17 procent, och bland de som har gymnasie som högst avslutad utbildning har 22 procent valt bort tåget. 

    Undersökningen baseras på 1000 telefonintervjuer med den svenska allmänheten. Intervjuerna ägde rum mellan 18-21 maj och riktades till personer från 15 år och uppåt.

  • Socialdemokraterna tappar sympati hos de egna väljarna när det gäller jobben, skolan och ekonomin

    Kategori: Sakfråga

    Sifo frågade allmänheten vilket parti som har den bästa politiken angående Arbetsmarknad/Jobb, Skola/Utbildning och Ekonomi. Samma mätning gjordes även i september 2014. Sett till både det totala resultatet och resultatet nedbrutet på partitillhörighet så har det varit kostsamt för S att bära regeringsmakten. Partiet har tappat stora andelar i samtliga av dessa frågor, medan andelen som är tveksamma eller inte kan svara har ökat. Även Moderaterna har till viss del gått framåt i dessa politiska frågor. Fördelningen illustreras i diagrammen nedan. 

    Samma mönster syns även när vi endast tittar på frågorna bland röd-gröna väljare. Socialdemokraterna har då backat från 59 till 45 % i Skola/Utbildning, från 67 till 56 % i Arbetsmarknad/Jobb och från 58 till 49 % i Ekonomi

        

      

    Undersökningarna har genomförts den 8 september 2014 respektive 28-30 april 2015. Urvalen bestod av 1000 slumpmässigt valda personer ur Sifos webbpanel.  

  • Allmänheten alltmer skeptisk till decemberöverenskommelsen och endast tre av tio alliansväljare anser att det var rätt av regeringen och allianspartierna att ingå decemberöverenskommelsen

    Kategori: Sakfråga

    Fyra av tio anser att det var rätt av alliansen och regeringen att ingå decemberöverenskommelsen om hur de ska agera i budgetomröstningar. När allmänheten tillfrågas svarar 40 % att det var rätt att ingå uppgörelsen, 30 % att det var fel och 30 % att de är tveksamma. Dessa siffror visar på en tydlig nedgång jämfört med december 2014 då en majoritet av allmänheten, 56 %, ansåg att det var rätt att ingå överenskommelsen, 28 % ansåg att det var fel och 15 % var tveksamma till att ingå den s.k. decemberöverenskommelsen.

    Det är i synnerhet bland alliansens väljare som stödet för uppgörelsen sjunkit. I december 2014 ansåg 56 % av alliansens väljare att det var rätt att ingå överenskommelsen medan samma siffra i april 2015 ligger på 29 %. Av alliansens väljare anser i april dessutom 43 % att uppgörelsen var fel. 

    Stödet för decemberöverenskommelsen är särskilt lågt bland kristdemokratiska väljare men högre bland centerpartistiska väljare. Endast 18 % av kd-väljarna anser att det var rätt att ingå uppgörelsen medan motsvarande siffra för centerväljarna är 44 %.

    Hos de rödgröna väljarna är stödet för decemberöverenskommelsen betydligt högre. 68 % av dessa anser i april att det var rätt att ingå överenskommelsen. I december 2014 ansåg emellertid hela 85 % av de rödgröna väljarna att det var rätt att ingå denna vilket innebär att en allt mindre positiv inställning till decemberöverenskommelsen är synlig även inom de rödgröna partiernas väljargrupper.

    Trots att tveksamheten bland allmänheten kring decemberöverenskommelsen fortfarande är stor är trenden tydlig. Väljarna (och i synnerhet alliansväljarna) är inte längre lika positivt inställda till uppgörelsen. Företrädarna för allianspartierna har således en utmaning vad gäller att motivera för sina väljare varför man ingått den s.k. decemberöverenskommelsen.

    TNS Sifo genomförde 7 april 2015 en webbaserad opinionsundersökning om den svenska befolkningens inställning till decemberöverenskommelsen vilken slöts mellan regeringen och allianspartierna i slutet av december 2014. Frågan som ställdes var ”Var det rätt eller fel av alliansen och regeringen att ingå Decemberöverenskommelsen om hur de ska agera i budgetomröstningar? Frågan ställdes dessutom 29 december 2014 respektive 19 januari 2015 via Sifos webbpanel till ca 1200 personer i respektive mätomgång.

     

  • Svagt intresse för Kristdemokraterna bland unga väljare

    Kategori: Sakfråga

    Den 25:e april genomför Kristdemokraterna sitt extra riksting där en enig valberedning av allt att döma kommer föreslå Ebba Busch Thor som ny partiledare. En uppgift kommer då bli att skapa ett betryggande avstånd från den 4 %-spärr som partiet har haft vana att balansera kring. Med anledning av detta tittar Sifo lite närmare på just Kristdemokraterna i aktuella opinionsundersökningar. 

    Partiet är tydligt populärast bland äldre väljare och har problem att attrahera yngre väljare. Bland 18-29åringarna får partiet endast drygt 1,4 % av rösterna. Motsvarande siffra är 6,15 % hos ålderskategorin 65 år och äldre. 

    De viktigaste politiska frågorna hos partiets sympatisörer är Invandring och integrationsfrågor med 76 %, Sysselsättning/Arbetsmarknad med 67 %, Skola och utbildning med 55 % och Sjukvård och hälsa med 55 %. Trots att invandring och integrationsfrågor värderas som den viktigaste frågan bland väljarna så är det relativt få som uppger att de även kan tänka sig rösta på Sverigedemokraterna (15 %). Föga förvånande är det i stället övriga allianspartier som flest ser som möjliga partier att rösta på. Främst är det då Moderaterna (63 %) och Centerpartiet (45 %). En bit bakom kommer sedan Folkpartiet (24 %). Övriga allianspartiers sympatisörer är även de som uppger att de kan tänka sig rösta på Kristdemokraterna i störst utsträckning. Strax bakom kommer sedan Sverigedemokraterna, där 17 % uppger att de skulle kunna tänka sig rösta på Kristdemokraterna om det var val i Sverige idag.

    Partiets största tapp av väljare sedan riksdagsvalet är personer som idag uppger att de skulle rösta på Moderaterna med 11,3 %. Samtidigt kommer största vinsten väljare från Folkpartiet där 2,8 % av de som röstade på Folkpartiet senast idag skulle rösta på Kristdemokraterna. På frågan om hur stark anhängare man anser sig vara till partiet så svarar 49 % av Kristdemokraternas sympatisörer "inte särskilt stark" eller "inte alls anhängare". 

    Detta tyder på att det blir en balansgång för Ebba Busch Thor att tillräckligt med plats i integrationsdebatten för att behålla de gamla väljarna, och samtidigt inte stöta sig för mycket bland de potentiella väljare som upplever att invandringsfrågor inte hör till de viktigaste idag. 

    Data från undersökningarna kommer från telefonintervjuer med 5164 personer ur allmänheten genomförda 2 feb-12 mar 2015, samt från intervjuer via webben med 1001 personer ur allmänheten genomförda 9-17 feb 2015.

  • Vilka politiska frågor är viktigast idag?

    Kategori: Sakfråga

    När allmänheten listar den eller de politiska frågor som anses vara viktigast idag så hamnar fyra frågor i en tydlig topp. 70 % av respondenterna är eniga om att Skola och utbildning är en av de viktigaste frågorna idag, tätt följt av Sjukvård och hälsa med 67 %. På en delad tredjeplats kommer Sysselsättning/Arbetsmarknad och Invandring och integrationsfrågor med 61-60 %. Bakom dessa fyra toppfrågor är det ett relativt stort hopp ner till övriga frågor där Äldreomsorg är närmast i frekvens med 47 %. 

    Samma fyra frågor listas även som de viktigaste inom respektive kön, med skillnaden att männen placerar Invandring och integration och Sjukvård och hälsa på en delad andraplats med 60 %. Bland männen är det även en större spridning mellan vilka frågor som fokuseras på då Försvar och säkerhet, Lag och ordning och Landets ekonomi/Statsfinanserna/finanspolitiska frågor får signifikant större andelar än bland kvinnorna. Bland kvinnorna råder det en större enighet om att Skola och utbildning samt Sjukvård och hälsa är de viktigaste frågorna idag då tre av fyra väljer dessa frågor. I övrigt är det statistiskt signifikanta skillnader i andelar inom varje politisk fråga förutom Invandring och integration, vilken i tidigare mätningar varit en mer mansdominerad fråga. 59 % av kvinnorna respektive 60 % av männen anser denna fråga vara en av de viktigaste idag. 

    Sett över partisympati så är, föga förvånande, Miljöfrågor signifikant viktigast hos Miljöpartister med 98 %. Frågan är även signifikant viktigare hos Vänsterpartier. Vissa ytterligare avvikelser går dock att urskilja. Centerpartister, Kristdemokrater samt Sverigedemokrater anser i signifikant högre grad än övriga partier att Försvar och säkerhet är en av de viktigaste frågorna. Sympatisörer till Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser i signifikant mindre grad än övriga partier att Invandring och integration är en av de viktigaste frågorna. Trots att frågan får 49 respektive 48 % bland partiernas sympatisörer. Hos Sverigedemokraternas sympatisörer får samma fråga 94 %, vilket inte oväntat är störst. Moderater och Folkpartister anser i betydligt högre grad att Landets ekonomi/Statsfinanserna/Finanspolitiska frågor är en av den viktigaste idag. Att Sysselsättning/Arbetsmarknad är en av de viktigaste frågorna idag är de olika partiernas sympatisörer eniga om. Endast Sverigedemokraterna avviker i frågan genom att vara signifikant lägre än övriga partier. 

    Undersökningen genomfördes 9-17 feb 2015. 1001 slumpmässigt utvalda personer ur allmänheten besvarade frågan "Vilken eller vilka politiska frågor tycker du är viktigast idag?" via webb

  • 7 av 10 anser att Riksbankens besked om minusränta signalerar att Sveriges ekonomi har problem

    Kategori: Sakfråga

    Den 12e februari i år kom Riksbankens besked om att styrräntan sänks till historiskt låga -0,1 procent. Räntan spås av Riksbanken själva att fortsätta vara negativ fram till hösten 2016.

    I en ny opinionsundersökning från Sifo utförd i dagarna är det en stor majoritet, 70%, som uppfattar att Riksbankens nya räntebesked signalerar  att svensk ekonomi har vissa eller stora problem. Alliansväljare är mer negativa än de rödgröna, då 76% av dessa tycker beskedet signalerar att Sveriges ekonomi har problem, medan den motsvarande andelen för de rödgröna är 64%.

    Av de drygt 1100 tillfrågade ur den svenska allmänheten, uppger nästan hälften (47%) att de blev ganska eller mycket förvånade över Riksbankens besked om minusränta. Något färre (31%) uppger att de inte blev särskilt eller alls förvånade, medan 22% uppger att de är tveksamma eller inte vet.

    Gällande styrräntans effekt på bolåneräntorna, tror 35% av de tillfrågade att bolåneräntorna nu kommer att minska något, och 25% tror att de kommer att vara oförändrade. Ungefär lika många, 29%, anger att de är tveksamma eller inte vet. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män (40 respektive 19 procent) angav svarsalternativet tveksam, vet ej.

     

    Undersökningen genomfördes 13-16 februari via webb. Totalt besvarades frågorna av 1164 personer ur den svenska allmänheten.

  • En dryg tredjedel av svenskarna uppger att det finns hög risk för terrorattentat i Sverige

    Kategori: Sakfråga

    36% av svenskarna uppger att det föreligger en ganska hög eller mycket hög risk för ett terrorattentat i Sverige i dag. Män är i något högre utsträckning än kvinnor oroliga för ett attentat. 40% av männen jämfört med motsvarande 33% av kvinnorna uppger att det finns en hög risk.

    Alliansväljare är också i något högre utsträckning än rödgröna väljare oroliga för ett attentat, 42% jämfört med 30% uppger att det finns en hög attentatsrisk. För Sverigedemokraterna är motsvarande siffra hela 67%. Detta har förmodligen att göra med partiets inställning i invandringsfrågan. Det finns inte ett lika klart samband mellan alliansen och de rödgröna. Alliansen har något större stöd hos män och män är också något mer oroliga för terrorattentat än kvinnor.

    Jämfört med en liknande undersökning genomförd i Frankrike strax efter terrorattentatet mot tidningen Charlie Hebdo, är oron bland svenskarna betydligt lägre än bland fransmännen. I Frankrike uppger nästan alla, 93%, att det finns en hög risk för terrorattentat. Av dessa 93%, är det 49% som uppger att det finns en mycket hög risk för attentat i Frankrike. Endast 4% av svenskarna svarar att det finns en mycket hög risk för ett attentat i Sverige, och är således betydligt mindre oroliga.

    Gällande svenskarnas förtroende för regeringen och svenska myndigheter förmåga att förhindra ett attentat, uppger 41% av de tillfrågade att de har ett högt förtroende.

    Den svenska webbundersökningen baserades på svar från 1087 personer ur den svenska allmänheten och utfördes 20-21 januari 2015. Frågorna  som ställdes var "Hur bedömer du risken för att Sverige drabbas av ett terroristattentat i dag?” och "Hur stort förtroende har du för regeringen och myndigheternas förmåga att förhindra terroristattentat i Sverige?"

     

                     

  • 1
  • 2