Innehåll taggat med europaparlamentsval

  • EU-valets preliminära valresultat

    Kategori: Europaparlamentsval

    Nära nog alla röster är räknade. Valresultatet för 2014 års Europaparlamentsval visar att MP, FI och SD är de stora vinnarna medan Moderaterna har haft ett tufft val. Valdeltagandet har ökat sedan 2009.

    Nedan ser du de preliminära valresultaten med siffror från Valmyndigheten. Du kan läsa mer om EU-valet i Toivo Sjöréns analys.

  • Toivo Sjörén: Ett spännande EU-val med stora förändringar

    Kategori: Toivo Sjörén analys

    Sena valbeslut och stora skillnader i valdeltagande mellan olika grupper är trender som präglar årets EU-val. 

    EU-valet blev mycket spännande på slutet med stora förändringar. 

    Vi kan se två generella trender när det gäller väljarnas beteende. Den ena är att valbeslutet blir mycket sena. Många beslut fattas efter det vi slutat mäta opinionen på onsdagen. Många bestämde sig dessutom på själva valdagen för vilket parti man skulle rösta på.

    Den andra är att skillnaden i valdetagande mellan olika grupper är mycket stora. Det som kanske också förvånar är att Moderaterna haft svårast att få ut sina vanliga väljare att rösta, inte bara på Moderaterna utan också överhuvudtaget. Vänsterpartiet har jämte Folkpartiet varit det parti som haft den största röstviljan. Även Miljöpartiets väljare har en högre röstvilja än genomsnittsväljaren.

    Mobilisering oerhört viktigt i ett val där endast hälften röstar

    En förvånande resa är också att Sverigedemokraterna lyckats så väl med sin mobilisering . I början av EU-valkampanjen var det deras väljare som visade lägst röstvilja. Mobilisering är med andra ord oerhört viktigt i ett val där endast hälften av väljarna röstar. Väljarna skall inte bara välja parti utan och välja om de skall rösta överhuvudtaget. Själva röstbeslutet behöver dock inte ha med att göra om man är slö eller inte, utan det kan också var ett medvetet beslut. Det kan vara ett sätt att protestera mot det parti man brukar rösta på. Man kan tycka att partiet inte driver frågor på det sätt som man själv tycker är bra. Samtidigt tycker man inte bättre om något annat parti och då avstår man från att rösta. I EU-valet handlar det också om att många väljare har svårt att se någon skillnad på partierna och därför inte tycker att det är lönt att gå till valbåset. Att många inte ser skillnaderna mellan partierna gynnar de som driver få frågor. På så sätt kan man tränga igen och bli tydlig.

    Man kan också lägga till en sak. Det värsta man kan råka ut för är att inte bli uppmärksammad alls. Piratpartiet fick väldigt lite uppmärksamhet  och det gick heller inte så bra.

    MP mest intressant i rörelser mellan partier

    Tittar man på rörelser mellan partierna tror jag den mest intressanta är den roll som Miljöpartiet spelar. De tar både väljare från Moderaterna och Socialdemokraterna. Vi har sedan tidigare i våra årliga mätningar sett att just Miljöpartiet har haft stor potential att ta väljare från S men även från M. Det kanske inte syns direkt i EU-valets resultat eftersom S bevarade sina siffror från förra valet men väl i jämförelse med sina vanliga riksdagsvalssiffror. Moderaterna har också en tydlig ström till MP samtidigt som FI kan ta väljarna från MP.

    Den stora strömmen på slutet har dock inte gått från ett alliansparti till MP utan från Moderaterna till ett annat alliansparti. Störst påverkan för Moderaterna har dock M-väljarnas dåliga röstvilja haft. 

    Det preliminära valresultatet hittar du här.

    Toivo Sjörén - Opinionschef

  • EU-valet: Röstviljan ökar

    Kategori: Europaparlamentsval

    Med en dryg vecka kvar till Europaparlamentsvalet ökar röstviljan. 52 procent av svenskarna uppger att de säkert ska, eller redan har röstat visar en färsk undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Europaportalen.

     Markant ökning av röstvilja

    De som uppgett att de helt säkert ska rösta, eller redan har röstat, har sedan senaste mätningen för en månad sedan ökat från 35 till 52 procent. De som svarat att de troligen ska rösta har samtidigt minskat från 32 till 22 procent. Med andra ord tycks fler har tagit beslutet att ta sig till vallokalerna och rösta i EU-valet, om de inte redan gjort det. I mätningen som gjordes den 4 februari uppgav 50 procent att de troligen eller säkert tänkt rösta i det kommande EU-valet. I den senaste mätningen är samma andel 74 procent. Då är även de som har förtidsröstat inräknade. 

    Tveksamheten minskar

    De som uppgett att de är tveksamma eller inte vet om de tänker rösta utgör 2 procent i den senaste mätningen. En förändring som tyder på att tveksamheten minskar. I den senaste mätningen i april var andelen tveksamma 3 procent och den 27 februari visade resultatet att 7 procent svarade tveksam/vet ej.

    Var fjärde tänker inte rösta

    Andelen som uppger att de inte eller antagligen inte tänker rösta i EU-valet den 25 maj är 24 procent. Från förra mätningen har andelen som svarat att de inte tänker rösta minskat med 3 procentenheter. De som svarat att de antagligen inte ska rösta har minskat med 5 procentenheter.

    Undersökningen har genomförts per telefon. Totalt har 1320 väljare över 18 år slumpmässigt valts ut oh fått svara på "Hur troligt är det att du kommer att rösta i årets Europaparlamentsval?".

  • Ukraina dominerar i politiska toppnyheter om EU

    Kategori: PR Research analys

    EU i politiska toppnyheter – Ukraina dominerar

    Den politiskt intresserade har möjlighet att uppfatta EU i var femte politiska toppnyhet under perioden 13 jan – 6 maj. Andelen av totalen har växt med Ukraina-krisen och intresset för valet till Europaparlamentet. På grund av Ukraina har EU troligen också varit mer påtagligt än vanligt för många svenska mediekonsumenter.

    Knappt hälften handlar om Ukraina (45%). Ungefär 30% handlar endera om praktikaliteter inför EU-valet eller det som skulle kunna kallas politiskt spel, en blandning av information om hur EU fungerar, vem som ställer upp i EU-valet och annan publicitet inför EU-valet.

    Återstår gör en fjärdedel av publiciteten som lyfter fram övriga sakfrågor.

    De övriga sakfrågor som i någon mån sticker ut från mängden under perioden är frågor om försvars- och säkerhetspolitik, som förvisso också härrör från Ukraina-krisen, samt frågor om integration och flyktingar. Såväl EUs yttre gräns som utmaningen med fattiga romer hamnar inom ramen för den kategorin. Det är dock viktigt att betona att inte heller dessa frågor har haft ett särdeles högt tryck i mediebilden.

    Under den här korta perioden väljer således medierna att lyfta fram den utrikespolitiska aspekten av EU och hur EU-demokratin fungerar. Frågan är om Ukraina har trängt undan annan EU-publicitet eller om EU annars i ännu mindre utsträckning varit i fokus? Oavsett, den utrikespolitiska aspekten av EU är under perioden tydlig. Den som önskar en mer nära koppling till andra politiska sakfrågor får under den här perioden leta på andra ställen än bland toppnyheter.

    Jonathan Wennö - Konsultschef PR Research, TNS Sifo.

     

    Undersökningen är en del av ett större projekt där TNS Sifo under valåret 2014 kommer följa politiken i mediebilder, sociala medier och reklamssatsningar i avsikt att undersöka hur olika kommunikationsinitiativ påverkar opinionen och i slutändan valresultatet (riksdagsvalet). I medieundersökningen ingår endast toppnyheter med politisk bäring i sex nyhetsledande medier, DN, Svd, GP, Aftonbladet, SR Ekot (16:45) och Rapport (19:30). Totalt har TNS Sifo analyserat 643 toppnyheter under perioden 13 januari - 6 maj. 133 av dessa nämner EU. Med toppnyheter menar vi nyheter som nämner politiska partier på förstasidan i print och som puffas för i etersändningarna. EU-nyheter som är medtagna i studien har på ett eller annat sätt nämnt EU i inslaget/artikeln. EU som sådant, eller dess ansvarsområden behöver inte ha varit i fokus.