Innehåll taggat med opinion

  • Vilka politiska frågor är viktigast idag?

    Kategori: Sakfråga

    När allmänheten listar den eller de politiska frågor som anses vara viktigast idag så hamnar fyra frågor i en tydlig topp. 70 % av respondenterna är eniga om att Skola och utbildning är en av de viktigaste frågorna idag, tätt följt av Sjukvård och hälsa med 67 %. På en delad tredjeplats kommer Sysselsättning/Arbetsmarknad och Invandring och integrationsfrågor med 61-60 %. Bakom dessa fyra toppfrågor är det ett relativt stort hopp ner till övriga frågor där Äldreomsorg är närmast i frekvens med 47 %. 

    Samma fyra frågor listas även som de viktigaste inom respektive kön, med skillnaden att männen placerar Invandring och integration och Sjukvård och hälsa på en delad andraplats med 60 %. Bland männen är det även en större spridning mellan vilka frågor som fokuseras på då Försvar och säkerhet, Lag och ordning och Landets ekonomi/Statsfinanserna/finanspolitiska frågor får signifikant större andelar än bland kvinnorna. Bland kvinnorna råder det en större enighet om att Skola och utbildning samt Sjukvård och hälsa är de viktigaste frågorna idag då tre av fyra väljer dessa frågor. I övrigt är det statistiskt signifikanta skillnader i andelar inom varje politisk fråga förutom Invandring och integration, vilken i tidigare mätningar varit en mer mansdominerad fråga. 59 % av kvinnorna respektive 60 % av männen anser denna fråga vara en av de viktigaste idag. 

    Sett över partisympati så är, föga förvånande, Miljöfrågor signifikant viktigast hos Miljöpartister med 98 %. Frågan är även signifikant viktigare hos Vänsterpartier. Vissa ytterligare avvikelser går dock att urskilja. Centerpartister, Kristdemokrater samt Sverigedemokrater anser i signifikant högre grad än övriga partier att Försvar och säkerhet är en av de viktigaste frågorna. Sympatisörer till Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser i signifikant mindre grad än övriga partier att Invandring och integration är en av de viktigaste frågorna. Trots att frågan får 49 respektive 48 % bland partiernas sympatisörer. Hos Sverigedemokraternas sympatisörer får samma fråga 94 %, vilket inte oväntat är störst. Moderater och Folkpartister anser i betydligt högre grad att Landets ekonomi/Statsfinanserna/Finanspolitiska frågor är en av den viktigaste idag. Att Sysselsättning/Arbetsmarknad är en av de viktigaste frågorna idag är de olika partiernas sympatisörer eniga om. Endast Sverigedemokraterna avviker i frågan genom att vara signifikant lägre än övriga partier. 

    Undersökningen genomfördes 9-17 feb 2015. 1001 slumpmässigt utvalda personer ur allmänheten besvarade frågan "Vilken eller vilka politiska frågor tycker du är viktigast idag?" via webb

  • Allmänheten alltmer tveksam till decemberöverenskommelsen

    Kategori: Sakfråga

    I december 2014 ansåg en majoritet av allmänheten, 56 %, att det var rätt att ingå den s.k. decemberöverenskommelsen och denna siffra har sjunkit till 44 % i januari 2015. Parallellt kan en alltmer tveksam inställning till överenskommelsen urskiljas hos befolkningen. Andelen tveksamma ökade från 15 % i december 2014 till 31 % i januari 2015 och andelen tveksamma ökade bland anhängare av såväl alliansen som av de rödgröna partierna. I båda mätningarna anser emellertid anhängarna av de rödgröna partierna att det var rätt att ingå uppgörelsen i en högre utsträckning än anhängarna av alliansen. I januari 2015 ansåg 70 % av de rödgröna partiernas anhängare att uppgörelsen var riktig medan detsamma gällde för 42 % av alliansens anhängare. Andelen som ansåg att uppgörelsen var riktig har således minskat sedan december 2014 då 85 % av de rödgröna partiernas anhängare och 56 % av alliansens anhängare ansåg att den var riktig.   

    Mellan december 2014 och januari 2015 har ingen större förändring skett i frågan om huruvida överenskommelsen uppfattas som demokratisk eller odemokratisk. 47 % av de tillfrågade i båda mätningarna ansåg att överenskommelsen var demokratisk. Andelen som tyckte att uppgörelsen var odemokratisk har minskat från 34 % i december till 28 % i januari medan andelen tveksamma återigen vuxit hos allmänheten och ökat från 19 % till 25 %. Det är framför allt hos anhängare av alliansen som andelen tveksamma ökat. Här har siffran stigit från 20 % i december 2014 till 32 % i januari 2015. 

    En mer positiv inställning kring samarbetsmöjligheterna med Sverigedemokraterna i frågor där andra partier tycker lika kan urskiljas mellan december 2014 och januari 2015. I december svarade 39 % att partierna borde kunna samarbeta med Sverigedemokraterna i dessa frågor och i januari hade denna siffra stigit till 47 %. Andelen alliansanhängare som är öppna för att, i frågor där man tycker lika samarbeta med Sverigedemokraterna, är i januari 2015 betydligt större än andelen anhängare av de rödgröna partierna med samma uppfattning (56 % respektive 26 %). Hos båda blocken har emellertid andelen, som blivit positiv inställd till samarbeten med Sverigedemokraterna i sådana frågor, ökat sedan årsskiftet. I december var 49 % av alliansens anhängare och 18 % av de rödgröna partiernas anhängare öppna för sådana samarbeten.    

    TNS Sifo genomförde en webbaserad opinionsundersökning om den svenska befolkningens inställning till decemberöverenskommelsen i slutet av december 2014 och gjorde sedan en uppföljande mätning med samma frågor i januari 2015. Ca 1200 personer deltog i respektive mätningsomgång vilka ägde rum 29 december respektive 19 januari. Undersökningen genomfördes via Sifos webbpanel. 

  • Opinionsläget: Svaga siffror för M och S

    Kategori: Toivo Sjörén analys

    S, Mp och V har 48,8 procent (48,5). Med Fi 52,2 procent.

    Alliansen når 37 procent (38,7 procent).

    FI får 3,4 procent (2,9 % i maj).

    "Det behövs ganska små rörelser för att åstadkomma väldigt olika parlamentariska lägen"

    Blockskillnaden är nu fyra månader före valet 11,8 procent eller med FI medräknat 15,2 procent. För att det skulle bli helt jämt behöver 7,6 procent av väljarna gå över från de rödgröna till alliansen. Det innebär cirka 450 000 väljare. Om Sd skall bli vågmästare behöver däremot bara 3 procent av väljarkåren gå över till alliansen eller till Sd. Det är 180 000 väljare. Skulle FI inte komma in men Kd samtidigt komma in ändras också förutsättningarna till att det behövs ganska små rörelser för att åstadkomma väldigt olika parlamentariska lägen.  Det finns med andra ord ganska mycket av spänning kvar fram till valdagen. Tittar man på olika åldersgrupper finner man att det väger ganska jämt bland landets pensionärer. 

    Svaga siffror för M och S

    Moderaterna är nu kraftigt försvagade och når i juni endast 21,2 procent. Socialdemokraterna lyckas heller inte så väl i opinionen och ligger på eller strax under valresultatet från 2010. Trots alliansens stora tapp lyckas man inte vinna dessa väljare. Medräknat FI utgör S nu bara 55 procent av oppositionen. Detta innebär att det parlamentariska läget påverkas och det blir en helt ny situation för S att regera under om dagens siffror också skulle bli valets.  Moderaterna har tappat 9 procent av väljarna sedan valet 2010. Av de som röstade moderat har 11 procent gått över blockgränsen och då främst till S. 5,6 procent har gått till Sd. De utgörs främst av medlemmar inom LO som i förra valet gick från S till M. Moderaterna har svårt att nå kvinnor, endast 17,5 procent av kvinnorna stöder M. Bland männen röstar nästan 25 procent på M. M står starkast i de tre storstäderna där man når 28 procent. Storstäderna är överhuvudtaget alliansens bästa områden där det i stort sett är jämt mellan alliansen och de rödgröna. I Malmöområdet är det en kraftig övervikt för alliansen men i de övriga städerna är det mer jämnt.

    Fp och C når lägre siffror än 2010

    Folkpartiet når 6,7 procent vilket är strax under 2010 år valresultat. Partiet är starkast i storstäderna (9 %). Centerpartiet ligger nu klart över de fyra procenten med sina 5,5 procent men fortfarande under valresultatet från 2010 på 6,6 procent. Kristdemokraterna ligger på 3,5 procent,vilket innebär att man endast marginellt ligger över FI:s 3,4 procent. Partiet fick 5,6 procent i valet. Vid samma tid före valet 2010 låg man på 4,5 procent, så kan man åstadkomma samma ökning som 2010 kommer man in även i år.

    Mp mycket starka bland kvinnor och förstagångsväljare

    Miljöpartiet som gick starkt i EU valet når nu 13 procent. De är mycket starka bland kvinnor där man får 16,4 procent. Inom SACO säger 30 procent att de stöder Miljöpartiet. De hämtar främst sina nya väljare bland kvinnor. Väljarna kommer främst från S, men också M och Fp lämnar ifrån sig väljare till Mp. Förstagångväljare är en annan viktig källa till Mp:s uppgång.

    S har starkare stöd bland pensionärerna

    Socialdemokraterna har svagt stöd i storstäderna (21 %) procent medan man i övriga delar ligger över 30 procent. Bäst går det bland pensionärerna där man når 36 procent. Partiet har ett svagare stöd bland män (26,5 procent) än bland kvinnorna (32,4 procent). 

    V tappar väljare till FI

    Vänsterpartiet når 6,4 procent vilket är över valresultatet men klart lägre än vad man hade under våren då man nådde över 8 procent. De väljarna går i stor utsträckning till FI.

    Stödet för Sd växer inom LO

    Sverigedemokraterna får 9 procent. Här kan vi se mycket stora skillnader i landet. I Skåne får man över 16 procent men i norra Sverige stannar siffran på 5,5 procent. Partiet får stöd från 11,9 procent av männen och 6 procent av kvinnorna. Inom LO stiger nu åter stödet för Sd och når i juni 16,5 procent. Det vill säga var sjätte LO medlem stöder Sd. Det är klart fler än vad Moderaterna når (9,4%). Det innebär att partiet är det näst största partiet inom LO.  

    Feministiska frågor i valrörelsen ökar FI:s chanser

    FI når 3,4 procent. De hämtar sina väljare från de under 50 år. Storstadsprägeln är tydlig (6,2 procent). 4,4 procent av kvinnor stödjer partiet. Bland männen stannar siffran på 2,3 procent. Avgörande för partiet är vilken agendan kommer att vara. Om det i valrörelsen talas mycket om feminsistiska frågor ökar deras chanser men handlar valröresen om annat minskar den.

    Toivo Sjörén - Opinionschef Sifo

  • 50-talets ungdomar hade oförtjänt dåligt rykte

    Kategori: Val

    En av de allra första opinionsundersökningarna som Sifo publicerade kartlade ungdomars förhållande till familj och nöjen. Året då undersökningen publicerades i morgontidningarna var 1954, samma år som Sifo grundades. Bakgrunden till undersökningen var den allmänna oron för "ungdomens förvildning", som bland annat påstods innebära att ungdomarna övergav böckerna.

    Ungdomens "förvildning" oroar allmänheten

    1954 års opinionsundersökning avslöjar att ungdomarna vid denna tidpunkt var långt bättre än sitt rykte. Då, i början av 50-talet, kategoriserades ungdomarna i ålderspannet 11-27 år. Just i denna undersökning framgår att det i samhället råder ett allmänt tal om "ungdomens förvildning". Bland annat innebär det påståenden som "att ungdomen överger böcker för att istället söka sin litterära näring i seriemagasinen".

    Ungdomar intervjuas om sin inställning till hemliv

    Man uppger att man i denna undersökning genom sannolikhetsurval av orter och personer har valt ut och intervjuat omkring 1000 personer. Intervjuerna har genomförts utav "specialutbildade" intervjuare som gjort hembesök hos ungdomarna och i frågeformulär antecknat deras svar. Omkring 60 frågor har ställts till de utvalda ungdomarna för att visa deras allmänna inställning till hemliv och uteliv.  I resultatet kommer man fram till en förklaring som står emot den allmänna uppfattningen om "ungdomens förvildning". Majoriteten uppger nämligen att familjeliv och hemmaintressen är det som är viktigast och är därmed vad ungdomarna har störst intresse för. Ytterst få visar sig helt sakna intresse för hemlivet, uppger man lugnande med stöd av undersökningens resultat.

    Flickor mer "hemkära" 

    Undersökningen visar att det "bland flickor finns fler verkligt hemkära än bland pojkarna" med siffrorna 67% mot 43% som uppgett att "familjelivet är det bästa de vet". "Äta god mat" rankas som bästa sysselsättningen och att "höra sång och musik". Böcker och radio hör till de medel som ungdomarna helst väljer för att tillfredsställa sina intressen. Med andra ord finns enligt denna undersökning inget fog för oron att ungdomen överger böckerna. Däremot visar undersökningen en trend som innebär att ungdomen alltmer använder sig av mer än en, och ofta olika kanaler för att tillgodose olika intressen.

    Undersökningen visar också på ett mönster som känns igen i de nutida debatter som ifrågasätter barn och ungdomars tv-tittande, dataspelande och nyttjande av mobiltelefoner, surfplattor.

    Undersökningen publicerades den 30 december 1954 i landets morgontidningar.