Innehåll taggat med sakfråga

  • Nära hälften av Alliansväljarna tycker att försvaret fått för lite pengar i nya försvarsuppgörelsen

    Kategori: Sakfråga

    Den 17 april presenterades försvarsöverensuppgörelsen mellan regeringspartierna, M, C, och KD som gav försvaret 10,2 miljarder i anslag över den kommande femårsperioden. 

    I en ny undersökning från Sifo utförd efter att uppgörelsen presenterats, 17-20 april, tycker väljare till Kristdemokraterna och Folkpartiet i högst grad att försvaret har fått för lite pengar (54 respektive 58 procent). Bland alliansväljare totalt tycker 46% att försvaret fått för lite. Motsvarande andel bland de rödgröna väljarna (S, MP, V) är 15%. Bland Miljöpartister är det 7% som tycker att försvaret fått för lite pengar, medan andelen bland Socialdemokratiska väljare är tre gånger högre, 22%.

    Moderata väljare ligger nära totalen för allianspartierna - 45% tycker att försvaret fått för lite pengar.

  • Majoritet vill se ökat försvarsanslag

    Kategori: Sakfråga

    Stödet för ökade försvarsanslag har ökat från 41 % i mars 2014 till 54 procent idag. Tittar man på de enskilda partierna ser man att socialdemokraterna totalt sett ligger närmare allianspartierna i försvarsfrågan än vad de gör med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det starkaste stödet finns i KD där hela 86 procent säger att de vill öka anslaget.  Inom M och FP är det sju av tio. Bland landets Centerpartister stannar stödet på 41 procent.

    Inom de rödgröna prtierna är stödet starkast för ökat anslag bland Socialdemokraternas väljare (50%). Inom Mp och V stannar stödet på 20 procent. Inom Miljöpartiet och Vänsterpartiet är det relativt många som tycker anslagen skall minska (30%). Hur det går i försvarsförhandlingarna kommer nog att få effekt på hur väljarna också bedömer Decemberöverenskommelsen.

    Undersökningen grundar sig på ca 1000 telefonintervjuer (17-20 mars 2014) och ca 1200 intervjuer ur Sifos webbpanel (7-9 april 2015).

  • Carl Bildt högre förtroende än Margot Wallström i rollen som utrikesminister

    Kategori: Sakfråga


    När den svenska allmänheten får svara på frågan vem de har störst förtroende för i rollen som utrikesminister, får Carl Bildt högre förtroendesiffror än den sittande utrikesministern Margot Wallström. 47 % av de tillfrågade har störst förtroende för Carl Bildt och 24 % har störst förtroende för Margot Wallström. 20 % uppger att de inte har högre eller lägre förtroende för någon av ministrarna och 9 % svarar vet ej.

    Män har i signifikant högre utsträckning än kvinnor förtroende för Carl Bildt (56 %) i rollen som utrikesminister. Kvinnor har i signifikant högre utsträckning än män förtroende för Margot Wallström (29 %) i samma roll. 38 % av kvinnorna har emellertid störst förtroende för Carl Bildt medan 21 % av kvinnorna inte upplever någon skillnad och 11 % svarar vet ej.

    Bland alliansens väljare finns ett större förtroende för Carl Bildt i rollen som utrikesminister (74 %) än bland övriga väljare. Endast 6 % av alliansens väljare har störst förtroende för Margot Wallström som utrikesminister och 15 % av alliansväljarna upplever ingen skillnad i förtroende mellan de båda ministrarna.  

    Bland de rödgröna partiernas väljare finns i stället ett signifikant större förtroende för Margot Wallström som utrikesminister (50 %) än bland övriga väljare. 20 % av de rödgröna väljarna har emellertid störst förtroende för Carl Bildt i rollen och 24 % har varken högre eller lägre förtroende för någon av ministrarna.  

    Det finns således ett starkare stöd bland borgerliga väljare för den före detta utrikesministern Carl Bildt än det finns bland de rödgröna partiernas väljare för den sittande utrikesministern Margot Wallström. Dessutom får Carl Bildt högre förtroendesiffror av rödgröna väljare än Margot Wallström på motsvarande sätt får av alliansens väljare.   

     

    Ovanstående fråga ställdes till 1000 slumpmässigt utvalda personer ur den svenska allmänheten i Sifos telefonbuss 9-12 mars 2015. Frågan var formulerad som; Vem har du störst förtroende för i rollen som utrikesminister?



  • Fler svenskar positiva till NATO

    Kategori: Sakfråga

    I och med att försvaret meddelat att de har säkra bevis för att en ubåt befunnit sig på svenskt vatten minskar motståndet mot ett svenskt medlemsskap i försvarsalliansen NATO.

    Sifo har på uppdrag av SvD undersökt hur svenskarna förhåller sig till en anslutning till försvarsalliansen NATO. Genom kränkningen av svenskt vatten går det att se en ökning för att Sverige ska ansluta till försvarsalliansen.

    Resultatet visar att 40% av respondenterna vill se ett svenskt medlemsskap i NATO, detta är en ökning med 9 procentenheter jämfört med den förra mätningen som gjordes i mars i år. 42% uppger att de inte vill se ett svenskt medlemsskap medan 18% uppger att de är tveksamma i frågan. 

    Om man ser till resultaten i förhållande till de nedbrytningar som har använts finns intressanta skillnader. 48% av männen uppger att de vill att Sverige ska ansluta sig till försvarsalliansen, detta gör de i signifikant högre utsträckning än kvinnorna. Det finns även skillnader om hänsyn ges till vilken partisympati respondeten har. Där svarar miljöpartister, socialdemokrater, vänsterpartister och de som sympatiserar med Feministiskt initiativ i högre signifikant utsträckning att de inte vill se ett svenskt medlemsskap i försvarsalliansen. Däremot menar de respondenter som sympatiserar med Moderaterna, Folkpartiet och Sverigedemokraterna att de skulle vilja att Sverige ansluter sig till NATO. 

    Nedan presenteras de totala siffrorna för undersökningen och sedan även för nedbrytningarna kön, ålder och partisympati. 



    Resultatet utgörs av 1000 intervjuer för mätningen gjord mellan den 19 november och 25 november. Intervjuerna har gjorts per telefon genom ett slumpmässigt urval som är riksrepresentativt. Frågan som ställdes i undersökningen var: "Tycker du att Sverige skall ansluta sig till försvarsalliansen NATO?"

  • Sju av tio tror på försvarets uppgift

    Kategori: Sakfråga

    I November bekräftade försvaret att Sverige har säkra bevis på att det funnits en främmande ubåt i den svenska skärgården under hösten. Sifo har på uppdrag av SvD undersökt om svenskarna tror på försvarets uppgift om att en ubåt kränkt svenska vatten eller om de inte gör det. 


    Resultatet visar att 75 % av respondenterna tror på försvarets uppgift medan 11 % inte tror på denna. 14 % menar att de är tveksamma. Resultatet visar en säkerställd skillnad gällande ålder, den äldsta åldersgruppen tenderar att tro på försvarets uppgift i högre signifikant utsträckning än de resterande åldersgrupperna, 79 % av den äldsta åldersgruppen menar att de tror på försvarets uppgift. I förhållande till vilken partisympati som respondenterna har, går det att se skillnader. Kristdemokrater och centerpartister tenderar i högre signifikant utsträckning att tro på försvarets uppgift medan vänsterpartister och sverigedeokrater tenderar att inte tro på uppgiften. 


    Nedan presenteras de totala siffrorna för undersökningen och sedan även för nedbrytningarna kön, ålder och partisympati.




    Resultatet utgörs av 1678 intervjuer för mätningen gjord den 20 november 2014. Intervjuerna har gjorts per telefon genom ett slumpmässigt urval som är riksrepresentativt. Frågan som ställdes i intervjuerna var: ”Försvaret säger att de har säkra bevis om att det funnits en ubåt från en främmande makt i svenska skärgården under hösten. Tror du på försvarets uppgift eller tror du inte på försvarets uppgift?"

  • Färre osäkra väljare inför valet på söndag

    Kategori: Sakfråga

    Mätningen gjord den 11 september visar en skillnad gällande att fler väljare nu har bestämt sig för hur de ska rösta i riksdagsvalet än i den förra mätningen. 

    Denna mätning visar att det är färre väljare som inte vet hur de ska rösta. För den förra mätningen låg den totala siffran på svarsalternativet Nej på 32%, nu ligger den på 24%. Denna mätningen visar således att fler väljare slutgiltigt har bestämt sig för hur de kommer att rösta, 74% anger att de redan har bestämt sig. För undergruppen 15-29 år ses också en ökning gällande att fler unga personer har bestämt sig för hur de ska rösta. De största skillnaderna som går att se mellan mätningarna är just sett till de totala siffrorna för alla som har deltagit i undersökningen och att fler unga väljare har bestämt sig för hur de ska rösta i riksdagsvalet. 

    I detta diagram presenteras de totala siffrorna för samtliga personer i undergrupperna som har svarat på frågan: "Har du slutgiltigt bestämt dig för hur du kommer att rösta i riksdagsvalet?"


    Nedan presenteras de totala siffrorna för varje enskild undergrupp som har svarat på frågan i underrsökningen.








    Resultaten utgörs av 979 intervjuer undersökningen har gjorts den 11 september 2014.
    Intervjuerna har gjorts per telefon med ett slumpmässigt urval som är riksrepresentativt. 
    Frågan som har ställts i undersökningen är: "Har du slutgiltigt bestämt dig för hur du kommer att rösta i riksdagsvalet?"

  • De flesta anser att inget parti bör samarbeta med SD efter valet

    Kategori: Sakfråga

    Sifo har på uppdrag av Ekot gjort en opinionsundersökning gällande hur svenska väljarnas inställning ser ut för ett samarbete mellan riksdagspartierna och SD. Resultatet visar att de allra flesta anser att inget riksdagspati bör samarbeta med SD efter valet på söndag. Väljarna uppger till 26% att ett eller flera riksdagspartier borde samarbeta med SD efter valet. 

    Opinionsmätningen som Sifo har gjort på uppdrag av Ekot visar att de allra flesta anser att inget av de partier som har plats i riksdagen nu bör samarbeta med Sverigedemokraterna. De flesta väljare menar även att det handlar om att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti och att de handlar om deras värdegrund, att man ogillar deras åstikter eller deras politik. Samtidigt menar ungefär en fjärdedel att ett eller flera riksdagspartier bör samarbeta med dem efter valet. 

    De diagram som nedan visas är de totala siffrorna för hela undersökningen. 


    Resultatet utgörs av 1750 intervjuer för en mätning gjord mellan den 1 september och den 8 september.
    Intervjuerna har gjorts per telefon med ett slumpmässigt urval som är riksrepresentativt. 
    Frågorna som har ställts är: "Idag vill inget av riksdagspartierna samarbeta med Sverigedemokraterna. Tycker du att ett eller flera av dem bör samarbeta med Sverigedemokraterna efter valet eller tycker du inte det?" och "Varför tycker du att man inte skall samarbeta med Sverigedemokraterna?" 
    För den första fråga har 1750 respondenter svarat, den andra frågan har de respondenter som angav att de inte tyckte att något parti bör samarbeta med Sverigedemokraterna fått svara på. Det vill säga att det genomfördes 1133 intervjuer för fråga 2. 

  • Alliansen går framåt i förtroendemätning

    Kategori: Sakfråga

    Sifo har på uppdrag av SVT undersökt  vilken regering svenskarna tycker styr landet och viktiga områden på bästa sätt. Resultaten visar ett ökat stöd för en moderatledd regering medan stödet för en socialdemokratiskt ledd regering stannar kvar på samma procentenhet.

    Undersökningarna som Sifo har gjort på uppdrag av SVT för januari respektive september visar ett ökat stöd för en moderatledd regering, gällande frågan om vilken regering som svenska folket anser är bäst på att styra landet. Den moderatledda regeringen tar även höga procent gällande vilken regering som svenska folket tycker sköter ekonomin bäst. En regering med socialdemokraterna i spetsen får höga procenttal i frågorna som handlar om vem som bäst sköter sysselsättningen, vem som kan skapa en bra skola och vem som är bäst på att trygga välfärden. Däremot går det att se att gällande frågan om vem som är bäst på att trygga välfärden, har socialdemokraterna ett högt procenttal men de har sjunkit i förhållande till den mätning som gjordes i januari. För den frågan går det även att se att svarsalternativet "en moderatledd regering" ökar.

    I diagrammen nedan presenteras de frågor som har ställts i undersökningen och svarsfrekvensen är för totalen.




    Resultaten utgörs av 1004 intervjuer i januari respektive 1001 intervjuer i september.
    Intervjuerna är gjorda som webb-enkäter med ett slumpmässigt urval som är riksrepresentativt.
    Målgruppen som har undersökts är personer mellan 18-65+.
    Frågorna som ställts i intervjuerna är de ovan nämnda.

  • Fler än hälften av väljarna har bestämt sig för hur de kommer att rösta

    Kategori: Sakfråga

    Sifo har på uppdrag av Ekot undersökt om de svenska väljarna har bestämt sig för hur de kommer att rösta i riksdagsvalet. Resultatet visar att 66% av de tillfrågade slutgiltigt har bestämt sig.

    Mätningen som Sifo har gjort på uppdrag av Ekot visar att sett till alla väljare, har ungefär hälften slutgiltigt bestämt sig men ungefär en tredjedel ännu inte bestämt sig för hur de kommer att rösta i riksdagsvalet. Sett till undergrupperna är de främst personerna i grupperna 30-49 år, 50-64 år och 65+ år som menar att de redan har bestämt sig. Undergruppen 15-29 år är högre representerat gällande att det inte har bestämt sig ännu, 61% av de tillfrågade i denna undergrupp har svarat att de ännu inte har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på i riksdagsvalet ännu. De äldre personerna i undergruppen 65+ år är de väljare som i högre grad har angett svarsalternativet "Ja, redan röstat", 29% i denna undergrupp svarar att de redan har röstat.

    I detta diagram presenteras de totala siffrorna för samtliga personer i undergrupperna har svarat på frågan: "Har du slutgiltigt bestämt dig för hur du kommer att rösta i riksdagsvalet?"

     

    Nedan presenteras de totala siffrorna för varje enskild undergrupp som har svarat på frågan i undersökningen.










     

    Resultaten utgörs av 1211 intervjuer, undersökningen har gjorts mellan den 1 september till den 8 september 2014.
    Intervjuerna har gjorts per telefon med ett slumpmässigt urval som är riksrepresentativt.
    Frågan som har ställts i undersökningen är: "Har du slutgiltigt bestämt dig för hur du kommer att rösta i riksdagsvalet?"

  • 1
  • 2
  • 3