Val

  • Låg kännedom om Europaparlamentsvalet

    Kategori: Val, Europaparlamentsval

    I juni 2013 uppgav 29 % att de inte visste vilket parti de skulle rösta på i Europaparlamentsvalet. En undersökning som Sifo genomfört på uppdrag av Europaportalen bekräftar att tveksamhet och låg kännedom ännu består inför valet som hålls i maj. Fortfarande uppger nästintill var tredje väljare att de inte känner till att det stundande Europaparlamentsvalet.

    Valet till Europaparlamentet som hålls den 25: e maj närmar sig men ännu är det många som fortfarande är osäkra på hur de ska rösta. Eller som ens känner till att det är val. Nära en tredjedel av väljarna uppger att de inte känner till att det är Europaparlamentsval i år, enligt senaste undersökningen som TNS Sifo låtit göra på uppdrag av Europaportalen. Fler kvinnor än män uppger att de inte känner till valet eller att de är tveksamma till om och hur de ska rösta.

    De säkra väljarna som svarat att de absolut tänker rösta uppgår till 18 %. Inte lika säkra väljare, men som ändå uppger att de troligen kommer att rösta uppgår i mätningen till 32 %. Med nuvarande siffror kan valdeltagandet uppskattas till ca 40 %. Toivo Sjörén som kommenterat Europaportalens artikel menar dock att det ofta föreligger 8-10 % överdrift i resultatet. Regeringen har ett uttalat mål om ett valdeltagande på 50 %. EU- minister Birgitta Ohlsson (Fp), som också kommenterat resultatet i Europaportalens artikel, ställer sig ändå positiv till att kunna uppnå det målet och därmed även höja valdeltagandet från 2009 som då uppgick till 45,5 %.

    I undersökningen som genomfördes mellan 23- 29 januari har 1000 personer har intervjuats. 

  • 50-talets ungdomar hade oförtjänt dåligt rykte

    Kategori: Val

    En av de allra första opinionsundersökningarna som Sifo publicerade kartlade ungdomars förhållande till familj och nöjen. Året då undersökningen publicerades i morgontidningarna var 1954, samma år som Sifo grundades. Bakgrunden till undersökningen var den allmänna oron för "ungdomens förvildning", som bland annat påstods innebära att ungdomarna övergav böckerna.

    Ungdomens "förvildning" oroar allmänheten

    1954 års opinionsundersökning avslöjar att ungdomarna vid denna tidpunkt var långt bättre än sitt rykte. Då, i början av 50-talet, kategoriserades ungdomarna i ålderspannet 11-27 år. Just i denna undersökning framgår att det i samhället råder ett allmänt tal om "ungdomens förvildning". Bland annat innebär det påståenden som "att ungdomen överger böcker för att istället söka sin litterära näring i seriemagasinen".

    Ungdomar intervjuas om sin inställning till hemliv

    Man uppger att man i denna undersökning genom sannolikhetsurval av orter och personer har valt ut och intervjuat omkring 1000 personer. Intervjuerna har genomförts utav "specialutbildade" intervjuare som gjort hembesök hos ungdomarna och i frågeformulär antecknat deras svar. Omkring 60 frågor har ställts till de utvalda ungdomarna för att visa deras allmänna inställning till hemliv och uteliv.  I resultatet kommer man fram till en förklaring som står emot den allmänna uppfattningen om "ungdomens förvildning". Majoriteten uppger nämligen att familjeliv och hemmaintressen är det som är viktigast och är därmed vad ungdomarna har störst intresse för. Ytterst få visar sig helt sakna intresse för hemlivet, uppger man lugnande med stöd av undersökningens resultat.

    Flickor mer "hemkära" 

    Undersökningen visar att det "bland flickor finns fler verkligt hemkära än bland pojkarna" med siffrorna 67% mot 43% som uppgett att "familjelivet är det bästa de vet". "Äta god mat" rankas som bästa sysselsättningen och att "höra sång och musik". Böcker och radio hör till de medel som ungdomarna helst väljer för att tillfredsställa sina intressen. Med andra ord finns enligt denna undersökning inget fog för oron att ungdomen överger böckerna. Däremot visar undersökningen en trend som innebär att ungdomen alltmer använder sig av mer än en, och ofta olika kanaler för att tillgodose olika intressen.

    Undersökningen visar också på ett mönster som känns igen i de nutida debatter som ifrågasätter barn och ungdomars tv-tittande, dataspelande och nyttjande av mobiltelefoner, surfplattor.

    Undersökningen publicerades den 30 december 1954 i landets morgontidningar.

  • 1
  • 2